Svar till Emelie

Publicerat: 2012-04-24 Kl: 08:22:02 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Vad duktig du är :)

hur lång är du? har du någon drömvikt som du ser som det slutliga målet? :)

Svar:
Jag är ynka 155-156cm lång. :) Alltså jag vet inte om jag har nån drömvikt.
Men jag vill iallafall komma ner till 55kg.
Sen får vi se hur de känns då. Jag vägde ju 52 strax innan jag blev gravid med Ebba.
Men sen är ju inte vikten de hela heller. Huvudsaken de händer saker med kroppen.
Så när vågen börjar stå still, då tänker jag börja mäta mig istället :)
Men vi kan säga att drömvikten just nu är 55kg. Egentligen ALLT under 60kg :)


Svar på era frågor

Publicerat: 2012-03-13 Kl: 08:10:39 | I kategori: Svar på era frågor | 2 kommentarer


Hej! Min tjej blir snart ett halvår. Men jag har så svårt varje kväll hon ska sova. Går aldrig att få henne att sova utan att jag går omkring med henne eller att hon tuttar på mig innan. Hon tar tyvärr ingen napp heller.. och försöker jag på annat vis som att vyssa henne i vagn eller lägger ner
henne i sin egen säng ( Som hon nästan aldrig sovit i) blir hon jätteledsen.. har du något tips?

Svar:
Ebba var exakt likadan. Hon var omöjlig. De tog alltid uppmot 1-3 timmar när hon skulle läggas. Var nästan ingen kväll hon somnade själv i sin säng. Utan man fick alltid vyssa henne i famnen eller bumpa henne i rumpan.
Till slut så fortsatte vi bara med de för de var enklast och de gick fortast. Vi tog alltså aldrig tag i de där och än idag får man ligga bredvid henne och hålla handen tills hon somnat. Men de är inget som är "jobbigt" längre, utan vi har gjort de till en mysig stund. Läser bok, kliar ryggen... pratar om hur dagen har varit och sen somnar hon :)
Hon är aldrig ledsen längre när hon ska sova och de tar oftast från 5-30min innan hon somnar.

De tips jag har är att antingen kör nån slags metod, som t.ex 5min metoden, eller tass metoden. (Sök på google). Att verkligen hålla fast vid de. Sen ska man ju börja med att fråga sig själv om man klarar av de psykiskt. Vi provade 5min metoden, men för mig vad de alldeles för plågsamt.
Jag vill inte sitta där och gråta och höra mitt barn skrika för att vilja komma upp i famnen. De var alldeles för hemskt. Vissa gånger skrek hon så mycket så hon kräktes. Då la jag ner de där.

Det andra tipset jag har är att helt enkelt acceptera läget. Hon behöver eran närhet. Hon är en liten tjej som behöver de. Precis som Ebba. Jag tror att de kommer när dom själv är redo. Det är ingen idé att hålla på och bråka tycker jag. Ta istället vara på stunden på kvällen och gör de till ett mysigt tillfälle. Somnar hon i din famn, försök lägga ner henne i sin säng. Vaknar hon på nätterna, hon somnar i din famn, försök lägg ner henne i sin säng igen. Till slut känner hon sig trygg med att sova i sin säng och då kanske de till och med går att lägga ner henne där ifrån början.

Du kanske kan sätta henne i hennes säng några gånger under dagen, med nåt gossedjur som hon kan pilla på. Så hon får känna att de inte alls är någon fara att vara där i. :)
Du kanske redan har fått dessa tips, men då haru fått höra de igen :) Hoppas de löser sig!
Det är aldrig roligt med en ledsen bebis, speciellt inte på kvällarna när man själv vill försöka få lite egen tid.

Sen kanske jag ska tillägga att Ebba har varit otroligt mammig enda sen hon föddes. De har bara varit jag som har fått lägga henne annars har hon gallskrikit. (Nu funkar de med vilken som helst)
Så är eran lillatjej också mammig, försök få någon annan att lägga henne och du själv kan ta en promenad medans eller nåt. :)


Har Ni funderat på en tredje? :)

Svar:
Det har vi, men de ligger några år bort!

Hur kände du när du va gravid? När det rörde sig i magen första gången liksom :)
Och hur berättade du för föräldrar och kompisar att du va gravid? gärna en ganska detaljerad berättelse, klurar själv på hur jag ska berätta att det är en bulle i ugnen.. :P

Svar:
När de rörde sig för första gången kändes de som en liten liten fisk fladdrade till i fostervattnet. :) Lite pirripirri i magen! Så svårt att förklara! :)
Med Ebba då skickade jag faktiskt ett fegt sms till mamma och berättade, var rädd för hur hon skulle ta de. Men hon blev HUUUUR GLAD som helst! :D Hon är såå stolt över sina guldkorn till barnbarn.
Med Nils då hade jag gjort en gullig liten scrapbooking bild, samt med en bild på Ebba på, där de stod "Jag ska bli storasyster till sommaren!", den bilden hade jag tänkt satt på kylskåpet hemma hos mamma när ingen såg, :)
MEEEEN, jag kunde inte hålla mig... så när mamma var inne på msn en dag kunde jag inte låta bli att avslöja de. Syrran fick också reda på de, till henne gjorde jag en bild på datorn och skickade. Döpte bilden till "HEMLIGT!" men de första hon gjorde var att springa till sina kompisar hon var med och berätta de. :P Såå, så hemligt var de ;)

Kom ihåg att barnens faster Lisa fick reda på det på ett friskisosvettis pass. Kom inte riktigt ihåg hur? Men tror hon frågade och jag svarade ;)
Alltså de har liksom inte varit nå speciellt "berättande", de hade kunna blivit om jag hade kunna hållt mig! Men de är ju en sån där sak man bara vill skrika ut så alla får reda på det. Eller inte berätta de för nån!

Drömyrke/karriär. Vill du plugga vidare?

Svar:
Jag var helt bombsäker på att jag skulle plugga vidare för nån vecka sen, var super taggad och satt och letade efter utbildningar.
Hittade några stycken jag gillade... men sen dog de ut. De går verkligen i perioder. Nu har jag inte alls nån lust att plugga.
Men har skickat efter några informationsblad som jag ska läsa lite om. Bl.a nån grafisk utbildning. Där man får lära sig göra visitkort, vykort, även annonser till HT osv. Jag älskar ju att hålla på redigera och fixa å trixa i bildprogram. Så de skulle vara nåt för mig.
Sen har jag även kikat på beroendeterapeut, jag tycker sånt är så spännande och jag älskar att hjälpa andra människor. Men om jag har läst rätt så måste man vara 23år, så dit är det ett år.
Jag får se...
Jag har inget direkt drömyrke, när jag har hittat ett jobb kan jag avgöra om de är mitt drömyrke ;)


Svar till Anna

Publicerat: 2012-03-05 Kl: 13:20:48 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Ååå, vilken härlig tårta!!! Är det dumlefluff både i och utanpå eller är det grädde runt? Blev sugen på att göra en sån tårta nu:) Skriver inte ut min blogg, men mailadressen har du om du vill svara:)

Svar:

Det är dumlefluff på alla lager, men de är lite mindre på toppen, så där hade jag lite grädde samt runt om.
Så jag använde mig av ungefär 5dl grädda sammanlagt. :)
3dl till dumlefluffen och resten till toppen och runt om. :)

Emma

Publicerat: 2012-02-15 Kl: 09:52:26 | I kategori: Svar på era frågor | 5 kommentarer


Jag tänkte bara att du borde skriva fästman, för ni förlovade er eller var det något jag drömde? Om ni är förlovade är jag lite nyfiken på om ni har tänkt på bröllopet? I alla fall, ha en väldigt fin alla hjärtans dag

Japp, vi är förlovad, men tycker fästman låter så fult, spec när vi inte är gift.
Och ett bröllop ligger långt bort just nu. Om de ens blir nåt? :P
Inte än på några år. Jag vill vara närmare 30, eller strax efter.. som de känns nu iallafall :)




Svar till Nathalie

Publicerat: 2012-02-06 Kl: 17:46:54 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Hejsan
Skulle behöva din hjälp/åsikt om en viktig grej i mitt liv just nu. Jag är högst troligt gravid, pappan är en kille som bor ungefär 50 mil bort. Vi har inget förhållande, men båda har känslor för varandra. Vi valde att inte inleda ett förhållande just för avståndet.. Träffades igen och allt klickade och vi låg med varandra. Och här är jag nu. Vad ska jag göra? Jag vill verkligen inte göra abort.. Men klarar jag det själv? Går det att flytta såpass långt till en kille jag inte ens har ett förhållande med? Åh har så många frågor.. :( Är 20 år och har jobb där jag bor nu. Hur skulle du göra? Snälla svara i ett inlägg..
tack

Svar:

Hej! Och vad roligt att du väljer att fråga just mig om råd.
Om jag var du, skulle jag nog verkligen ta en riktig funderare!!!
För de är ingen leksak vi pratar om nu.

Är pappan till ditt barn din riktiga kärlek, skulle du kunna tänka dig leva med honom? Har ni känt varandra länge? Risken finns att, om ni inte har haft kontakt så länge så kan "förhållandet" gå i bitar om du väljer att behålla barnet och om ni väljer att gå den vägen tillsammans.
Har ni haft kontakt med varandra ett bra tag och du känner att de är honom du vill leva med, skulle du då kunna tänka dig att flytta till honom? Då är väl de bara bra!!! Jobb kan du alltid söka nytt...

Vad säger pappan till barnet? Vill han bli pappa nu?

Jag vet tyvärr många som skaffar barn med första bästa och sen blir de bara kattpiss av de hela.
Jag har själv skilda föräldrar och de är verkligen inget jag ens önskar min fiende!

Klart att du klarar av de själv! Men de kommer bli otroligt tufft. Jag vet ju inte hur de är att vara ensamstående mamma. Men vissa dagar när jag är hemma själv är de otroligt tufft ibland... och har bara lust att ringa hem sambon så han kan komma hem och hjälpa till.

Så tänk efter riktigt noga nu, följa ditt hjärta, de är bara du själv som kan bestämma!!
Lycka till i framtiden för vad du än väljer att göra! :)

Svar till kusinvitamin

Publicerat: 2012-01-26 Kl: 13:18:32 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Gud vad Söta Nils är likt vår älskade morfar!!!! väldigt väldigt mycke på dessa bilder.
pussar å kramar från oss



Svar: JAG VET, han är jätte likt morfar!!! Man saknar ju honom bara ännu mer nu. Lilla morfar!







Therese mamma till Clara.

Publicerat: 2012-01-07 Kl: 13:17:46 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Du undrade hur mycket Ebba vägde.
Sist när vi vägde henne var hon 18mån tror ja och vägde nästan 12kg. Så då gick de ingen nöd på henne.
Men matvägran har ju blivit värre sen dess.
Så när vi ska till bvc på måndag och väga lilleman då tänker jag be dom väga Ebba också så vi får se så de inte går neråt.

Men både igår eftermiddag och idag har hon ätit bra. Så jag hoppas innerligt innerligt att de håller på vända nu!!
Hon var som en helt annan person igår när hon hade fått i sig mat, inge gnäll eller nånting, precis som Ebba ska vara! :D

Hoppas de vänder för er också, inge roligt när dom vägrar äta.


Svar till Elin

Publicerat: 2011-11-10 Kl: 12:36:50 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Vad menas med "tvillingamma" ?


När jag säger tvillingamma, menar jag att jag lägger Nils åt de andra hållet.
Typ under min arm med fötterna mot min rygg eller bortåt, och huvudet mot bröstet.

Såhär:




Har man tvillingar kan man gör såhär med båda barnen, en vid varje bröst :)


Svar till Therese

Publicerat: 2011-11-02 Kl: 21:02:03 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Nu har jag bara ett barn så kan inte svara på hur det känns när syskonen kommer. Men jag känner ändå att kärleken till min dotter blir starkare och starkare för varje dag. Främst för att hon blir mer och mer en person man kan umgås med och ha roligt tillsammans med.

Ja, men visst blir den väl :)
Och de är såå himla roligt å se hur dom utvecklas och blir äldre. Vad mycket dom lär sig på bara ett år, herregud, dom kunde ju ingenting när dom föddes, dom var bara en liten bebis som låg där och skrek, sket och åt.
Nu har dom fått sig en alldeles egen personlighet, en person som förstår och kan tala om vad dom vill, vart de gör ont när dom är ledsen.
Man kan hitta på en massa roliga saker med dom och dom förstår... :)
Frågar jag Ebba om vi ska åka till lekparken, så skiner hon upp som en sooool :'D Så underbart å se henne när hon blir sådär glad och sprallig :D


Svar till Sara H

Publicerat: 2011-08-25 Kl: 16:52:39 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Du är så himla duktig på foto. Dina bilder är så fina men som jag sa på fb så är det väl inte så konstigt heller med så fina motiv. :)

Svar:
Men tack så jätte mycket :D
Vad roligt att de är nån som tycker mina bilder blir fin.
Själv är jag inte riktigt nöjd med dom, eller jag tycker inte att jag får till dom så som jag vill ha dom.
Men så är de väl alltid, men blir väl aldrig nöjd nångång. De går ju alltid att göra de bättre :)

Men jätte roligt å höra, tack tack! :)

Svar till Sara H

Publicerat: 2011-08-18 Kl: 12:49:35 | I kategori: Svar på era frågor | 4 kommentarer


Du ska inte på nåt vis känna att du är dålig för att han inte går upp i vikt. Om du är osäker på hur mycket han äter så kan du ju alltid prova pumpa ut och se hur mycket han äter vid en måltid. Du verkar ha hyfsat bra koll på hur ofta han äter så börja pumpa ca 30 minuter innan du tror att han vill äta så då blir inte lilleman super hungrig och jätte ledsen för att han inte får mat direkt.
Om du har mycket mat så lilleman inte tömmer bröstet så kan det kanske vara en bra idé att prova pumpa ut en liten skvätt som du bara kastar och sen får han äta från bröstet. För om jag nu inte hittar på så är det den sista skvätten mat som är allra fetast och det kanske är den som han behöver. Jag hoppas du förstår vad jag menar.
Sen ska du inte må dåligt OM det nu skulle vara så att amningen kanske inte riktigt fungerar till hundra procent. Det är inget fel med att ge extra tillägg i flaska. Du kan ju alltid kombinera bröst och flaska.
Men jag hoppas det ordnar sig i alla fall.
KRAM

Svar:

Jag har inte gett upp än!!
Han verkar ju må bra ändå så jag har fortfarande de i baktanken, för de är precis som med Ebba.
Jag brukar alltid pumpa ut efteråt så jag tömmer bröstet ifall han inte har gjort de och nu när du säger de, så äre ju faktiskt den mjölken som är fetast och som just nu ligger i frysen å gottar sig.
Det har jag faktiskt inte tänkt på även fast jag visste om de.
Men jag pumpar ju inte ut jämt, de brukar oftast bli på kvällen när han har ätit och jag vet att han är mätt och sover för kvällen.
Jag har otroligt mycket mjölk i ena bröstet, där rinner de till så fort att han sväljer så mycket luft och jag tror de är därför som han har ont i magen och dessutom kräks.
Så kanske ska pumpa ur de en stund innan han ska äta. Jag kan ju alltid frysa in eller ge honom de jag pumpat ut till kvällen.

Med Ebba strulade de när hon var i en tillväxtperiod och då gav jag henne tillägg i en vecka, men sen lyckades jag få upp amningen så jag kunde fortsätta amma utan tillägg igen.
Får se hur de blir för den här mannen. :)

Tack för tipset ;)
KRAM

Svar till Ida

Publicerat: 2011-07-01 Kl: 15:54:57 | I kategori: Svar på era frågor | 2 kommentarer


va gullig hon är :) ser hon fram emot att få ett syskon? :)

Svar:
Ja hon är vackrast! :)
Om hon ser fram emot ett syskon, de kan jag inte riktigt svara på eftersom hon inte vet vad som egentligen kommer hända.
Men jag är helt säker på att när hon väl vet vad de är så kommer hon garanterat tycka att de är jätte roligt. :)
Och sjävklart jobbigt i vissa stunder.

Alla som har syskon vet ju hur de är ibland :)


Svar till undrande

Publicerat: 2011-06-14 Kl: 15:03:07 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Hejsan! Har en liten fråga till dig.. Jag och min pojkvän har varit tillsammans i två år. Jag är 19, han är 20. Möjligheten finns nu att jag är gravid, vilket båda är Så glada för! MEN, jag oroar mig för ekonomin, eftersom jag tog studenten alldeles nyss. Min pojkvän har dock jobb. Klarar man av att leva på en lön med en liten knodd, och hur mycket pengar har man som mamma rätt till att få?
Hoppas att du kan hjälpa mig lite grann ialafall, du är en stor förebild för mig!

Svar:

Hej! Vad roligt att du frågar just mig!
Och grattis till graviditeten ifall de visar sig vara så :) Ni kommer ha en härlig tid framför er.

De där med ekonomin, de brukar alltid ordna sig!
Men sen beror de ju på vad ni har för utgifter osv utöver bebisen. Hur ni bor osv...
Är de knapert redan nu? Då kanske man borde sätta sig ner och se om de är nåt man skulle kunna dra ner på.
Så som hyra osv som hör till de, går ju inte att dra ner på. Men sen vet ju inte jag vad ni har för andra utgifter.
Sen kan ju du alltid försöka leta dig nåt jobb så fort som möjligt så du hinner få upp din SGI.

Tror man måste jobbat minst 6månader innan eller nåt för att få högre? Jag är inte riktigt haj på de där eftersom jag inte har jobbat nåt.
Men av egna erfarenheter så får du ut 180kr/dag om du inte jobbat nånting och du bestämmer själv hur många dagar i veckan du tar ut.
Du kan gå in här på försäkringskassans hemsida och klicka dig vidare för att läsa om de du vill ha reda på.
Dom har faktiskt gjort om så man ska förstå bättre nu :) Dom brukar ha en förmåga att inte kunna förklara så bra, iallafall när jag har varit dit och bett om hjälp. Då har dom bara visat mig deras dator och hemsida vilket jag tycker inte har varit så jätte tydlig. Men nu verkar den vara bättre.

Hoppas du blev liiiite klokare iallafall. :)

Är bara fråga nåt mer om ni undrar..



en fråga av blivande ung mamma

Publicerat: 2011-06-05 Kl: 16:52:32 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Hej alltså jag undrar hur det är med sex. Jag vet att de säger att barnet är skyddat och blabla bla men man ska väl inte ha sex mot slutet av gravidititen har jag hört? Jag törs inte fråga min egen mor. Så jag tänkte om du visste?
Kanske inte bra om man har det ofta heller? eller? Åh jag vet att det är en pinsam fråga. du gör som du vill om du vill svara :)

Svar:
Jag har inte hört nånting om att man bör avstå från sex i slutet av graviditeten.
Däremot så sägs de att sex i slutet kan starta en förlossning. Om de funkar eller ej har jag ingen aning om?
Dock ska man ju avstå från sex ifall man har haft problem i graviditeten, typ blödningar eller tidigare missfall osv... 
Men eftersom du är gravid och verkar lite orolig så kan du ju fråga din barnmorska för att vara på den säkra sidan dom vet ju bäst! :)

Hoppas du blev lite klokare?! :)




Svar på era frågor

Publicerat: 2011-06-02 Kl: 14:36:38 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Hur många barn skulle du vilja ha?
Svar:
Om jag gick bestämma här och nu skulle jag nog vilja ha 2-3 barn. Jag får se hur de känns med två först. De är ju som sagt ingen dans på rosor varje dag att ha barn, de tror jag alla som har barn redan vet. Men vi får väl se. :) Men just nu står jag fast vi 2-3. Sen vet man aldrig, de kanske blir 4 till slut? :)


Vart tror du att du är om 10-15 år? Jobb, fler barn, är du gift med Lars, vart bor ni och ja.. Allt du kan komma på! Berätta! :)
Svar:
Oj, gud vilken svår fråga. Nu måste jag tänka, om 10-15 år är jag över 30år och kommer nog inte bo kvar här i detta hus. Men jag kommer nog att bo på landet i ett ganska stort hus. Fick jag välja skulle de fortfarande vara här i hudik. Och jag jobbar nog i en affär tror ja, kanske i någon inredningsaffär eller nån smyckesaffär.
Jag är nog inte gift, men de kanske finns planer inför de. Ska jag gifta mig ska de inte vara före jag är 30år iallafall. Kan hända att vi har en till knodd.

Hur tror du att det kommer bli när bebisen väl har kommit? Hur tror du Ebba kommer reagera?
Svar:
Jag tror att Ebba kommer bli avundsjuk i början, men att de efter några dagar kommer lägga sig.
Och då kommer hon vilja hjälpa till med bebisen. Ge den nappen, byta blöja, klä på kläder, pussas och kramas. Hon är verkligen en liten dam som gärna hjälper till med allt!
Jag tror att de kommer bli stressigt och nervöst i början. Just för att man vill att amningen ska fungera, men samtidigt vill man inte få Ebba att känna sig utanför.
Men vi är ju två om saken. Lars finns ju också till hands. Kanske att dom kan åka iväg en sväng och leka någonstans så jag får vara hemma med bebisen i någon timme osv...
Allting brukar lösa sig till slut! :)

Vart skulle du vilja åka på semester?
Svar: Ojojoj, om jag fick åka på semester. Jag har nog inte ens tänkt tanken på de dom närmaste åren. Eller jo, de ska vara till typ furuvik eller järvzoo för de skulle nog Ebba gilla!
Men om jag ska gå utifrån mig hade nog en utomlandsresa suttit fint. Speciellt till nåt varmt och fint ställe. Bara ligga på stranden eller vid poolen och njuuuuta av någon god drink och massa god mat :)


Om du hade 1 miljon kronor, vad skulle du göra då?
Svar:
Om jag hade 1miljon kronor, då skulle jag bygga mitt egna hus från grunden. De har jag alltid drömt om. Sen om de skulle finnas nå pengar kvar (ja, de är ju inget litet hus jag hade tänkt byggt) så skulle jag nog sätta in de på barnens sparkonot.

Skulle du vilja ha ett husdjur och i så fall vad för sorts husdjur?
Svar: 
Just nu skulle jag inte vilja ha något husdjur. Kanske sen när barnen är mer metveten om vad de är. Och isf så skulle de kunna få vara en liten gullig kanin eller så :)
Katt eller hund går fet bort. :)

Vad var det jobbigaste med Ebbas förlossning förutom smärtan då? :) Hände det nåt under förlossningen som du INTE hade räknat med?
Svar:
De hände nåt under förlossningen som jag absolut inte alls hade räknat med, men som man hade kunna anat. Men jag var ju så himla inställd på att jag skulle få min lilla bebis, så jag hade ju inte en tanke på att de kunde hända.
Och de hände precis då dom riktiga värkarna började och jag kände att jag inte klarade av mer och ville ha någon smärtlindring. Då dök nämligen aborten i huvudet upp.
För under aborten fick jag ryggmärgsbedövning. Vilket jag även valde att ta här. Och känslan av att känna sig värdelös och inte klara av mer satte igång tankarna.

Jag kunde inte hålla bort tårarna. Men sen när jag låg där och narkosläkaren hade kommit och börja lagt EDA'n så var dom tankarna som helt bortblåst. Visserligen var jag ju en aningens hög på lustgasen också så de var ju inte så konstigt att dom tankarna var borta. Jag satt bara och tyckte synd om Lars som satt på en stol bredvid och inte kunde hjälpa mig med nånting!


Tänkte bara fråga, äger ni huset som ni bor i, eller hyr ni det bara? :)
Svar:
Vi hyr de!


Vet inte hur jag ska formulera frågan riktigt men hur känner ni inför att ha två så pass små barn hemma? Tänker att Leia är en utmaning nu när hon är 1,5 och att då ha ännu ett barn hemma med ännu ett humör.. ja, du förstår hur jag menar. Är ni aldrig oroliga för att det ska bli för mycket? Att man känner att man aldrig får egentid? :)
Svar:
Att vi kommer ha två småbarn tätt känns riktigt bra tycker jag. Man är redan inne i "småbarnsåldern" så jag tror inte att de kommer bli en lika stor omställning som innan.
Plus att man hinner ju inte vänja sig av vid hur de är att ha småbarn.
Sen tror jag, eller tror gör jag inte, jag vet med all säkerhet att dom kommer ha så mycket glädje av varandra. Jag tror dom kommer ha så mycket gemensamt.
Dom blir ju faktiskt till och med pseudotvillingar (syskon mellan 18månader) och de tror jag blir kanon bra. Sen har jag läst runt lite här på internet och av många som har täta syskon så uppstår inte avundsjuka lika lätt. Och de tror jag faktiskt kan stämma... dom delar ju i princip på allt liksom.
Men sen är de ju såklart att de blir en stor omställning för både Ebba och oss när den lilla just kommit ut.

Mellan mig och min syster skiljer de lite mer än 2år och ska jag vara helt ärlig så har inte vi nånting gemensamt. Visserligen har ju jag hoppat upp ett snäpp automatiskt nu när jag fått barn, men innan de hade vi inte heller nånting gemensamt förutom fotbollen och dansen.
Men alltså, vi umgicks liksom inte som kompisar och gör väl inte de nu heller. Hon är mer en partybrud och håller sig till spännande saker, medans jag är den lugna och "tråkiga" typen, hahah nerå.. men vi är vääääldigt olika!
Och JA, vi bråkar fortfarande... töntigt va? Men sant! Vi är så grymt olika och tycker olika om allt (nästan). Men vi är ju systrar ändå :)

Sen tror inte jag att de spelar någon roll om man skaffar barn tätt eller väntar 2-3 år, man kommer fortfarande tycka att vissa saker är mer jobbig än andra, som t.ex deras humör. Men så är de ju även fast man bara har ett barn, eller har jag fel? Jag tycker iallafall de!
Alla barn kommer ju komma i olika sorters perioder. Och de gör dom ju även om man väntar med att skaffa syskon eller inte. Och sen kommer den i sin tur också passera dom där perioderna.

Att vi inte kommer få någon egentid är jag inte ett dugg orolig för. Jag älskar att spendera tiden med Ebba, hon är verkligen de bästa som finns! Och de kommer ju självklart den lill* också vara.
Men sen vill man ju faktiskt ha lite egen tid för sig själv eller tillsammans med den man älskar.
Jag vet, att skulle vi vilja vara för oss själv en kväll/dag, så har vi barnvakter som mer än gärna ställer upp.
Sen får man helt enkelt turas om att ha egen tid. Som Lars t.ex åker iväg och spelar fotboll lite då och då, och jag är riktigt dålig på att åka iväg och göra nånting själv, men jag tycker de är skönt att bara t.ex få duscha själv, skrubba kroppen och unna sig en ansiktsmask osv.. De är egen tid för mig!
Så de krävs inte så mycket för att man ska bli som ny igen. Men de är vad jag känner just nu. Sen när lill*n kommit kanske jag inte alls har tid för mig själv längre. De märks!
Men man avgör ju själv hur man vill ha de :)

Hur länge har du och Lars varit tillsammans?
Svar:
Vi har varit tillsammans i 3år och 9månader den 14juni. :)

Hur berättade du för honom att du var gravid för andra gången?
Svar:
Jag hade beställt hem graviditetstest från en jätte billig hemsida.
Sen när han kom hem från jobbet testade jag så han var också med. :)

Är du mer nervös nu än vid första graviditeten?
Svar:
Konstigt nog, JA!! Jag är grymt nervös den här gången. Förra gången var de liksom bara att följa med strömmen, då visste man ju i princip ingenting och fick lära sig otroligt mycket på vägen. 
Nu har jag ju redan genomgått de här en gång tidigare, och visserligen så är ju ingen graviditeten den andre lik, inte en förlossning heller.
Men jag är mer nervös för att bebisen inte ska ligga neråt t.ex.. dom har ju en förmåga att vända sig senare än för förstgångna just för att de redan finns så mycket plats i magen och i bäckenet.
Sen är jag självklart lite nervös inför förlossningen, man har ju redan en bild om hur de kan gå och den gången gick de rätt så bra. Kan de verkligen gå bra flera gånger? Eller äre nånting som kommer gå snett den här gången?? Ja en massa tankar helt enkelt. Men man får ta en dag i taget, dagen D kommer sakta men säkert :)

Hur tror du att Ebba kommer att reagera av att få ett syskon?
Svar:
Den frågan finns de svar på längre upp!

Träffar du mycket gamla vänner sedan du blev mamma? tänkte eftersom du är en ganska ung mamma :)
Svar:
Jag kan inte påstå att jag träffar "gamla" vänner. Däremot har jag träffat en hel del yngre mammor.
Blev tillfrågad en mammagrupp några veckor efter att Ebba hade kommit, men då var jag helt inne i min lilla värld och var så dum så jag tackade nej. Nu är de ju över ett år sen... men dom var nog lite äldre än mig. Mellan 25-30år tror ja.


Vad var det som gjorde att ni bestämde er för att skaffa två barn så tätt?
Svar: 
Båda har alltid vela haft 1an och 2an tätt.
Och sen just de där att dom kommer vara så jämngammal. De känns riktigt bra! :)

Vad har ni för namn till kotten i magen? :)
Svar:
Vi har ett pojknamn bara, annars är vi helt tomma på namn.
Och självklart är jag tyst om namnet tills kotten kommit ut. De kanske inte ens är en pojke, så vi är tyst! :)

Vad är det du jobbar med?
Svar:
Jag städar på Lars arbetsplats. :)

Vad har ni för planer för sommaren?
Svar:
Vi har väl inte direkt några planer för sommaren, eller jo, föda barn, komma in i den nya vardagen med ett till barn och allt vad de innebär.
Sen ska vi väl försöka ta oss till någon badstrand och bara njuta av sommaren tillsammans :)
Har inga stora planer.
Ebba ska kanske iväg till furuvik med sin mormor och plastmorfar, får se om vi också får följa med eller inte... :)


Hoppas ni är nöjd med svaren! :)

Svar till Sara H

Publicerat: 2011-05-09 Kl: 10:37:49 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Ja jag kan tänka mig att det känns lite smått overkligt att det snart är dags igen. :) Hur börjar du känna inför förlossningen då?
Jag tycker också tiden har gått fort. Jag fick ju veta att du skulle ha barn när jag var i slutet av min graviditet och nu den 24 maj fyller min lilla kille 6 månader!! Jag håller med om att tiden går sjukt fort. Huvva.. men för din del så är det ju förstås säkert ganska skönt. :)
Självklart vill vi ha bilder! :)

Svar: Alltså, jag har inte hunnit tänkt så mycket på förlossningen. Mer än att jag tycker de kan gå ungefär lika fort som förra gången runt 10-13 timmar, för de tyckte jag var alldeles lagomt.
Jag han känna på dom svaga värkarna och även dom kraftiga, jag han med EDA osv. Precis som jag ville.
Jag hoppas att jag hinner med EDA den här gången också, för den var gudomligt bra tycker jag!
Om jag säger såhär, de får gärna gå fortare än 10-13 timmar bara jag hinner få EDA.n och den funkar som den ska. Då är jag nöjd! :)
Men man vet ju aldrig, jag kanske klarar mig utan EDA den här gången, de visar sig när de är dags :)
Men jag har hört att många säger att värkarna gör ondare med nr 2? Men de där är nog lite olika tror jag.

Att de har gått fort tycker jag verkligen inte är skönt. Mina tankar är på ett helt annat håll än vad de var när Ebba låg i magen, för då fanns de ju bara Ebba att tänka på.
Nu har jag ju en liten Ebba utanför magen så nu tänker man ju i princip bara på henne och glömmer bort att jag är gravid :P
Men de är samtidigt skönt att de går fort, för man hinner inte tänka på alla krämpor, eller jag har ju inte så många som tur är :) Men ändå...

Bilder ska ni få :) Inte just nu bara! :P

Svar till Marre

Publicerat: 2011-05-05 Kl: 08:51:32 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Villken bra blogg du har! Jag ska själv ha barn fast inte för än i september. Min kille är 20 och jag 21! Har du några råd till en förstabarns mamma? inför de kommande månaderna och förlossning..börjar tänka mer och mer på den..
tack för fin läsning!

Svar: Tack så jätte mycket! :)
Vad roligt att ni också ska ha bebis, tiden går fort, så snart är ni nära förlossningsdags också! :)

Ang råd till förstabarns förälder, alltså... de finns ju så många råd till olika situationer.
Så jag vet inte riktigt vad för råd du vill ha, men jag kan försöka knåpa ihop lite tips och råd som jag tycker ang allt. :)

De som gäller inför förlossningen är väl bara att, följ med strömmen. De gör ont och de kan man inte komma ifrån, men andas man MED värkarna istället för att hålla andan osv, så går de mycket mycket enklare. Smärtan dämpas lite.
Sen ska man självklart alltid lyssna på sig själv, klarar man inte mer, ja då tar man till med nån smärtlindring, man ska komma ihåg att man inte är sämre människa bara för att man använder smärtlindring, man gör precis som man känner själv.
Man vet bäst vart smärttröskeln för en själv går!!
Kom ihåg att lita på dig själv och din kropp, de går att föda barn, du kan!! Vi är skapta för att kunna göra de. :)

Tiden på BB tyckte jag var jätte mysig. Nu får man ju inte vara där nå länge (inte här iallafall), men ta vara på tiden ni får där.
Fråga en massa om de är nåt ni undrar över och ska du amma så se till så att de fungerar riktigt innan ni åker hem.

Sen har jag ett tips som även flera mammor har gett mig. Funkar inte amningen så bra i början, prova amningsnapp, på BB råder dom att INTE använda sig av de.
Men för mig underlättade de jätte mycket. Ebba fick inte så jätte bra tag, hon sög fel, men efter att vi använt amningsnappen nån enstaka gång så funkade de sen :)

När ni kommit hem så se till att "bo" in er och lära känna eran nya människa innan ni tar dit folk. Jag tror amningen underlättar ganska så mycket av att vara själv ett tag i början.
Man är ju inte precis van vid att visa brösten var tredje timme också har man folk hemma hos sig hela tiden. Nej, bestäm er för att vara själv i några dagar, jag vet hur svårt de är att inte låta folk komma, man vill ju visa upp sina underbara lilla knodd. :)

Släpp allt som har med städning osv att göra. Man behöver inte ta tag i de så fort man kommer hem (vilket jag gjorde för vi skulle få främmande precis när vi kom hem) folk förstår ändå.
De är helt okej att ha de lite stökigt i några dagar. Var hemma och bara mys med erat barn.
Be folk ta med sig fika om de skulle vara så att ni inte har nåt, vill dom ha så får dom förse sig själv. :) (Jag vet att man inte tänker så, men de var många som sa så till mig!)
Köp hämtmat(be någon köpa med åt er) eller laga mat så ni har i frysen. För att ställa sig och laga mat de första man gör när man kommer hem är inte så roligt.

Jag vet inte om jag har så många flera råd.
Du får fråga igen om de är nåt mer du undrar :) Hoppas du är nöjd med de här så länge :)


Svar till Emma

Publicerat: 2011-04-30 Kl: 15:43:18 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Jag undrar, men du måste inte svara om du inte vill...
Du har skrivit att båda graviditeterna var planerade, så jag undrar hur planerna såg ut. Satt ni ner och gick igenom hur mycket pengar det skulle gå åt, vill ni ha ett x antal barn annan ni fyllt 25, eller var det mer vi vill ha barn så vi skippar kondomen och p-pillrena?? Jag tycker ni verkar vara en helt fantastisk familj, jag är lite nyfiken. Många kramar.

Vilken roliga fråga måste jag säga, den frågan har jag nog aldrig fått förut! :)

Vi har inte planerat hur många barn vi ska ha innan vi fyllt si och så många år.
Utan de kändes bara rätt.

Sen när tredje kommer de har vi inte planerat alls och om de ens blir nåt tredje? De får framtiden visa! Har inte planerat sååå långt och just nu skulle inte jag vilja ha ännu ett till barn på nåt/några år. Jag har mycket jag vill fixa till innan vi kommer till bebisplaner igen.  

Sen allt som har med pengar att göra, de löser sig alltid!
Vi vet ju hur mycket ett barn kostar så man får ju utgå ifrån de och vad man har i inkomst.
Man får prioritera och de är vi bra på.
Vi har aldrig behövt vrida och vända på varenda krona och vi har heller inte behövt snåla.
Man gör vad man vill med de men vi ser alltid till vårat/våra barns bästa! Vilket nog alla föräldrar gör. (Hoppas jag!!!) Man väljer ju själv vad man vill lägga pengarna på! :) Så enkelt är de.

Med inlägget "Dyrt" menar inte jag att vi inte har råd med såna saker.
Utan, jag menar att de är mycket pengar för såååå lite.
En ask Losec innehåller inte många tabletter och har man mycket halsbränna så tar den slut ganska så fort. Sen kan man ju självklart också välja att inte köpa såna saker och pina sig igenom skiten, men då föredrar jag hellre att köpa en dyr sak som underlättar vardagen för mig och inte bara för mig, utan dom runtomkring också. :)



Svar till Emma

Publicerat: 2011-04-28 Kl: 19:40:17 | I kategori: Svar på era frågor | 0 kommentarer


Jag undrar, men du måste inte svara om du inte vill...
Du har skrivit att båda graviditeterna var planerade, så jag undrar hur planerna såg ut. Satt ni ner och gick igenom hur mycket pengar det skulle gå åt, vill ni ha ett x antal barn annan ni fyllt 25, eller var det mer vi vill ha barn så vi skippar kondomen och p-pillrena?? Jag tycker ni verkar vara en helt fantastisk familj, jag är lite nyfiken. Många kramar.

Vilken roliga fråga måste jag säga, den frågan har jag nog aldrig fått förut! :)

Vi har inte planerat hur många barn vi ska ha innan vi fyllt si och så många år.
Utan de kändes bara rätt.

Sen när tredje kommer de har vi inte planerat alls och om de ens blir nåt tredje? De får framtiden visa! Har inte planerat sååå långt och just nu skulle inte jag vilja ha ännu ett till barn på nåt/några år. Jag har mycket jag vill fixa till innan vi kommer till bebisplaner igen.  

Sen allt som har med pengar att göra, de löser sig alltid!
Vi vet ju hur mycket ett barn kostar så man får ju utgå ifrån de och vad man har i inkomst.
Man får prioritera och de är vi bra på.
Vi har aldrig behövt vrida och vända på varenda krona och vi har heller inte behövt snåla.
Man gör vad man vill med de men vi ser alltid till vårat/våra barns bästa! Vilket nog alla föräldrar gör. (Hoppas jag!!!) Man väljer ju själv vad man vill lägga pengarna på! :) Så enkelt är de.

Med inlägget "Dyrt" menar inte jag att vi inte har råd med såna saker.
Utan, jag menar att de är mycket pengar för såååå lite.
En ask Losec innehåller inte många tabletter och har man mycket halsbränna så tar den slut ganska så fort. Sen kan man ju självklart också välja att inte köpa såna saker och pina sig igenom skiten, men då föredrar jag hellre att köpa en dyr sak som underlättar vardagen för mig och inte bara för mig, utan dom runtomkring också. :)



Svar till Sara

Publicerat: 2011-04-18 Kl: 09:45:51 | I kategori: Svar på era frågor | 1 kommentarer


Jag tror man kan köpa barnvagnar på avbetalning, dom flesta har väl så vad jag vet iallafall.
De är väl bara att fråga på den affären man ska köpa på så får man nog de bästa svaret :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0